187

187 dagar kvar. Om en vecka eller så rycker I/15 in, och efter det är det min kontingents tur, efter ett halvår ungefär. Hjelp. Jag missade helt STJ 200, och vad gäller träningen så har jag inte hållit nån kuri på mig alls. De senaste snart två månaderna har gått åt till studier och en sjuhelvetes förälskelse, och även om jag mått bra och hittat livsbalans så är min träning inte ens i närheten av var jag hade hoppats på att den skulle vara vid den här tiden...

Jag fick videon som gjordes på kursen jag var på också. Den kom som två DVD-skivor, och jag syns på en par ställen, som tur inte mer än så :) Jag syns i början lite, och sen kan man hitta mig i leden då vi marscherar, om man vet var man ska söka. Videon är på över en timme, och på ett ställe under andra halvan står min grupp och pratar, och där syns jag lite...

(Screenshot från filmen)

Kanske man borde säga nåt om det gångna året också...
Förändringar är väl nog det ord som sammanfattar det bäst. Eller kanske acceptans. Kämpaglöd. Ångest och/eller tårar har nog också varit ett återkommande tema. Vänner. Kärlek. Hem.
Må det kommande året bära med sig lika mycket nya erfarenheter, och låt mig orka ända fram, och igenom :)

STJ närmar sig 1XX

Hummm, long time, no write. Such lazyness, many studies. Wow.

Nåjåå, det var väl aldrig meningen att det här skulle vara en vardagsblogg heller, och det har inte hänt särdeles mycket militär-relaterat i mitt liv. Jag har gått och skaffat mig dålig korsrygg, så träningen (och jag) har lidit en del, och filmen från kursen jag var på borde vara klar och ploppa ner i min postlåda snart. Dessutom ska jag intervjua en tjej som deltog i kursen samtidigt med mig för unis studenttidning, det ska bli en rolig artikel att skriva..!

Sedan har jag börjat tänka sånadär "Jamen, vill jag nu ändå..?"-tankar... Det är ju nog en himla lång tid. Och plötsligt finns det åter saker och människor i min vardag som jag egentligen inte skulle vilja vara så länge utan. Men ännu har jag ju 200 dagar på mig före dagen D infinner sig, och jag hinner tänka många tankar före det.

Tvåfyranoll, och en bild

Bilderna droppar nu fortfarande in i mailen...

240 idag. Min veckokam börjar se skabbig ut. 34 veckor och 2 dagar. En himla lång tid egentligen. Men då jag tänker på hur länge det är sen K ryckte in, och han ändå "bara" varit inne 5 månader, så är det ju nog en helsikes lång tid man är inne, sist och slutligen.

Sen kommer jag att figurera i Svensk Ungdoms tidning i början av nästa månad också, med en intervju om den kommande tjänstgöringstiden, men jag meddelar säkert då det finns nåt mer att säga om det :)

244 dagar av väntan, och lite bilder

Dagarna tickar nu neråt. Sakta, sakta. Jag har inte så mycket nytt att rapportera. Träningen går nu lite framåt då stressen lagt sig lite, och måendet ordnat upp sig. Jag borde ta och testa hur det ligger till med coopern och de andra resultaten, medan det fortfarande är bar mark... kanske i helgen, om det inte hinner frysa till före det.

Sen fick vi ännu mera foton på mailen. De kom i powerpointformat (...), och färdigt editerade (OCH MED PRATBUBBLOR...) så jag har klippt ut dem där jag fanns med. Enjoy :)

Jag närmast bild, näst längst bak. Vi övar sluten ordning, eller nåt.

Jag ungefär i mitten i bakre raden. Har var det kanske handtecken?

Jag i mitten mellan damerna i blått. Vi skulle sätta upp tält, om jag minns rätt.

En par nöjda skyttar :) Jag med mycket omilitärisk hållning.

THE WAIT

ÅH, vad jag plötsligt fick himo att bara fara NUuuuuu... efter att inte ha tänkt på det ordentligt under en längre tid. Tänk, för ett år sedan satt jag och läste igenom Aamukampas forum ännu, och funderade på anmälningsblanketten... Nu funderar jag på allt jag ska ha med mig... fast det är över ett halvår kvar än... :P

I/15 har bara 80 dagar kvar tills de rycker in. Kanske jag kan börja räkna med dem ett tag, så tiden går snabbare? Något säger mig att jag kommer vara helt tillräckligt upptagen med kandskrivande under vintern för att orka tänka på det då...

Veckokammen

Det finns inte så mycket att säga just nu. Dagarna går, och för stunden ligger jag på 264 dagar kvar. En vecka för varje kam-tagg. Det är lite si som så med träningsorken emellanåt, men man kan ju inte alltid vara på topp.

280 and going down

Av 420 dagar har 140 redan runnit förbi. Tänk det. Rätt som det är har halva tiden snart gått, och så är min kontingent den nästa. Crazy times. Men nedräknandet är nu inte en så stor grej i livet nu, med allt annat som står på.

För stunden är det här det närmaste ni kommer av att se mig i militäruniform. Vi får hela tiden nya mail från kursdragarna (alla bilder kommer i powerpoint... :P), och nu finns jag t.o.m. med på en del bilder. Fler torde vara påväg.

I övrigt inget nytt att rapportera. Förutom att jag tagit ner ett sjukt roligt spel till telefonen, som får mig att gå en massa extra promenader runt i stan ;) Under den senaste veckan har jag gått 25 kilometer, och då är det bara för att jag tagit en massa extrasvängar då jag varit ut på olika ärenden..! Heja för sån vardagsmotion!
#Ingress

Skjutresultaten från kursen

Tjo.

Vi har fått lite eftermail från kursen jag gick för en månad sedan, med tack och hälsningar och foton och sånt, och idag fick vi de samlade resultaten från skjutövningarna vi hade. Jag ids inte sätta upp hela tabellen, för där är en massa namn, men i sammanfattad form:
(Mest så jag ska ha nåt att jämföra med nån gång i framtiden :P)

• Vi var 73 personer, alla sköt (i den omgång där det räknades poäng) 10 skott med Glock och 10 skott med STG. Jag kom på plats 27.
• Man kunde få max 200 poäng. Hon som fick bäst poäng hade 192. Jag hade 158.
• Vår pluton hade lägst medeltal (118), och jag hade tredje bäst i vår pluton.
• Jag skjöt 92 med Glock och 66 med STG. Räknat bara från Glock-resultaten fick jag 13:e plats. Med STG ids jag inte räkna ;)

Med andras namn bortklippta.

Annars har jag väl inte så mycket att säga. Vardagen är lite kämpig just nu, och jag prioriterar inte träning så mycket, i alla fall inte vad gäller presterande. Istället försöker jag satsa på lugna rutiner, att lägga mig i tid, och har börjat de senaste tre dagarna med lite lugn pilates.

Att sånt.

Pilatesinlägget: Videos 2013 -

Nu gör jag helt resolut ett nytt inlägg för mina pilatesvideon, för det förra börjar bli otympligt.
Hit hamnar alla prövade blogilatesinlägg som är gjorda 2013 och senare.

HIITilates new year slimdown workout - kan ha varit måndagmorgonen, men den här var 15 min plåga.
HIITilates: beautiful burn - 10 min HIIT, helt okej.
HIITilates: Scream and shout - 12 min sådär halvskaplig cardio utan för mycket babbel.
HIITilates: My thighs are dying - 14 minuter sidoplankor och rumpa, mest..?
Heartbeat Heaven HIIT workout - 13 minuter ganska blandat.
Heart on fire - 9 minuter firecardio. Delvis bra, delvis weird.

We can't stop, Pop HIIT 1  - Mest en instruktion kring 9 övningar i en HIIT. Trist.
Can't hold us, Pop hiit 2 - Samma som förra, kunde funka om man är på gymmet.
#ThatPower Pop Hiit 3 - Samma system, kanske nåt att prvöa, men inget hemma.
Blurred Lines - Pop HIIT 4 - Same same, as above, so below...
Come and get it, Pop HIIT 5 - Samma, men omöjlig att göra hemma överhuvudtaget, typ.
Feel this moent, pop hiit 6 - Samma.
Hall of fame, pop hiit 7 - Samma, med lite mera core.
I knew you were trouble, pop hiit 8 - Cassie blir lat, 2 övningar i 40 minuter? Näh.
Play hard, pop hiit 9 - ÄNTLIGEN är dehär över.

The official Prom dress workout - 12 minuter ganska försiktiga allroundsrörelser.
The 100 burpee burnout - 15 minuter 10 olika burpees. Med tanke på pauserna emellan, helt bra!
TOUGH LOVE handles workout - 14 minuter varav bara mitten var nåt att ha.
Jungle to the sea bodyweight workout - 12 minuter olika, varav åtminstone en del var riktigt bra!
Spring fling 1: Toning workout - 16 min annorlunda men jättebra allround-rörelser. Rekommenderas!
Spring fling 2: fatloss cardio workout - 12 minuter cardio nu bara.
Sexy broom burn - 15 minuter träning med kvast! Skitroligt ^^ Mycket ben.
8 minute abs - Haha, underhållningsfaktorn åsides är det här en bra video, mest för övre magmusklerna.
The way we tone - 12 minuter varav en innerlårgrej var omöjlig, men obliqueövningen var bäst!
Come and get fit - 18 minuter allround, varav världens längsta planka i början. Okej, inget extra.
ABC Abs - 11 minuter enkla magisar!
Flapper dance practise och Daisy´s cardio dance - 11+3 minuter cardio dance, rolig men svår koreografi. Inte så effektiv.
Tonefest towel workout - 13 minuter axlar och amge, helt okej förutom delen där man ska halka på golvet.
Inner thigh clarity challenge - lite för simpel 5 minuters övning för inre låren. Kändes nog.
PSY gentleman challenge - 4 minuter snabbcardio med rumpa. Helt skoj!
Abs on Fire - 12 minuter abs. Helt perus.
Arms on Fire - 11 minuter riktigt bra armar! Början dock mest core..?
Butt on fire -  Sjukt bra rumpa i 9 minuter. Enkelt!
Back on fire - 12 minuter rygg, ganska blandat.
Legs on fire - 12 minuter ben, men kändes inte särdees mycket. Nog svettas man för det.
Alive total body challenge - väldigt tung men kort sångchallenge
Playa del plank - 6-7 minuter variationer av planka. Bra sådana!
Dance with me ab challenge - 3-4 minuter kort och enkel men ändå halvtuff sångutmaning.
Butt lift and slim thighs - 8 minuter fantastiskt enkla men effektiva rumpövningar yes!
Hard core workout - 10 minuter ganska svåra coreövningar. Tuffa obliques iaf.
Roar challenge - En sång lång magisar. Ganska enkel.
Legs for days cardio ballet challenge - 5 minuter weird cardio ballet.
Applause arms workout - Jätterolig, tung och mångsidig armträning!
Ultimate thigh sculptor - 13 minuter riktigt bra core, inte för tung. Funkar bra utan ring!
Ultimate Fasion blogger workout - Ca. 10 minuter, 4 övningar. Helt najs.
Muffintop massacre - 15 minuter dumma övningar.
Sculpted legs in skinny leggings - Knappa 15 minuter ben med stol, riktigt bra o tungt!
Perfect buttlift workout - 13 minuter rumpa med powerring, men funkar utan.
The fox challenge - 4 minuter squats och burpees. Tuff o trist.
Train like a beast - typ 10 minuter varierande övningar med fånigt tema :P
Love handle hysteria - 12 miuter sidor, ganska ineffektivt
Work b* Challenge - 5 minuter ganska dålig abövning.
WHOA WHOA Whole body - 14 minuter ganska dåliga övningar. Svåra.
Slim waist - Inget att hänga i julgranen, 11 minuter
Sexy sculpted legs - 11 minuter riktigt bra ben, även bra cardio!

Feel good soul stretches - 10 minuter halvdan stretching, mest för rygg o ben.
Relax with me stretch routine -  Helt jätteskön stretching som gav energi

Träningsstatus

Efter en väldigt lat augustimånad, då jag hade semester och dessutom var på resande fot en hel del, så har värdena vad gäller muskelmassa med mera gått åt helt fel håll. Jag tänker inte ens räkna upp dem, för sist jag mätte var det dessutom efter en synnerligen dålig vecka. Men rutiner gör bra för min själ, och den här veckan har jag för första gången på evigheter kommit upp i dedär 5 timmarna träning (icke räknat vardagsmotion) som jag försökt sikta på. Så, månne jag inte är tillbaka på rätt spår snart.

Eftersom jag haft ledig dag idag så kom jag mig för att kolla var jag står gällande konditionstesten och Cooper! Här har ni resultaten från i maj, och resultaten från idag:

Jämfotahopp:  Från 127 cm till 151 cm. Wohoo! Enligt siviilinaiset hoppad jag alltså helt över en resultatklass och gick från välttävä till hyvä! Jee! Klarade mitt sommarmål med råge, alltså. Mitt nästa mål är väl att komma upp till hyvä enligt sotilasnaisets bedömning. dvs. ytterligare 9 cm. Iom. att jag nu luskat ut tekniken lite ska det väl inte vara omöjligt..!

Situps: Från 41 till 39. Nåjåå, inte jätteförvånande. Tappade tekniken lite efter hälften. Inga framsteg, men inga enorma förluster heller, fortfarande enligt kiitettävä på strängare skalan. Nästa mål är fortsättningsvis 42.

Armhävningar: ...Nåjaa. Jag insåg här att civilkvinnor mäts med knäna i marken, så jag överväger att helt enkelt träna upp det ordentligt, och sedan försöka kolla upp vad i min teknik som går fel förrän jag går vidare. Det där att jag skulle ha klarat 7 stycken sist var nog årets lögn. Nu hade jag 15 (välttävä-tyydyttävä) ganska urusla med knäna i marken, och inte ens en halv riktig. Kvalitet framför kvantitet med dethär nu.

Cooper: Från 2500 till 2550 :) Inga enorma framsteg alltså, men om det skulle fortsätta i samma takt så vore jag uppe i 2700 före inryckningsdatumet, så jag är jättenöjd. Dock började jag alldeles för snabbt, och inledde slutspurten alldelels för tidigt. Och det är knepigt att avgöra hur långt jag kom... det här är min avancerade gissning. Iaf var det längre än sist. På vintern får jag väl mäta på löpband eller nåt. Eller åtminstone träna på löpband. Det långtid målet är 2700, nästa delmål är helt klart 2600.

Listigt

Jag har inte så mycket att skriva om för stunden, men listmänska som jag är fick jag för mig att redan nu, 300+ dagar före det är aktuellt, göra en lista över saker som jag tror mig behöva ha med mig då jag rycker in. Yes, I'm bored. Men det tillkommer säkert saker under årets lopp, så lika bra att ha en redig lista att uppdatera.

• Necessär med ansiktsmönja, fuktighetskrämkräm, tandborste o -kräm, shampoo, bindor m.m, deo, eventuellt linser o linsvätska. Nagelsax, läppomada. Solkräm
• FPA-kort o körkort, vaccinationskort, glasögonrecept
• Telefon o -laddare, extra-akku, knopphörlurar
• Kontonummer uppskrivet, Plånbok med cash
• Beväring 2014-broschyren, inryckningsförständigandet
• Egna lenkkitossor
• Egna strumpor o trosor, 2-3 sportbh:n och tvättpåse, tvättnötter
• Nån bok
• Karkki/proteinpatukker
• Hänglås
• Burana o plåster, skavsårsplåster, antihistaminer, ad-piller, kortisonsalva, bassalva, ögondroppar, öronproppar
• Armbandsur med alarmfunktior

...så långt har jag nu kommit, efter att ha utgått från eget huvud, PV:s broschyr och aamukampas skriverier. Och så jättemycket mer kan man väl inte förvänta sig att dra med första dagen, heller...
Som en rolig detalj så kommer jag antagligen vara på bröllop helgen före inryckningsmåndan, så antagligen blir det inte att fara hem till Österbotten där emellan. Jag får alltså dra med allt som jag bara behöver till Nyland och sen lämna allt hos nån kompis eller nåt :3

I senare skeden (inte första två veckorna...) tror jag mig också behöva:

• Svart simdräkt (eller sen bara svarta underkläder till SA:s...)
• Sportunderställ
• Pannlampa 
• Puukko 
• Knäskydden som jag redan har i hyllan

Tjejsnack

En grej som jag hunnit fundera på mycket angående min militärtid är dethär med mensen. Folk som inte har lust att läsa om sånt kan alltså klicka vidare nu, även om jag inte tänkte bli särskilt grafisk.

Foto: http://ekojalanjaljilla.fi/wp-content/uploads/2013/09/kuukuppi.jpg

Det där med att spendera veckor i skogen, utan tillgång till rinnande vatten och toaletter, det låter inte jättelockande till att börja med, och ännu mindre så då man är kvinna och blöder. På aamukampas forum finns det en hel del diskussioner om det här, och jag kan väl inte påstå att jag blivit jätteövertygad av allt som sagts där, men åtminstone har jag kommit fram till att menskopp är ett fantastiskt tilltyg... Jag har använt kopp i snart 5 år nu tror jag, och aldrig trodde jag ju att det skulle kunna vara så enkelt att jag helt glömmer bort att jag har mens. Särskilt så kan jag tänka mig att det kan vara i skogen. Så månne jag nu inte klarar mig med både menskopp och bindor.

Foto: https://www.sundhed.dk/content/cms/72/20472_3290-2-p-ring2-jpg960x757.jpg

En orsak till att jag tog upp dethär är att jag nyligen skaffat p-ring. Jag har inte ätit hormonpreparat sedan... bah, jag minns inte ens. 2008? Men eftersom jag jättegärna skulle vilja skjuta upp mensen vid behov under militären, så tänkte jag att det kanske är på tiden. Egentligen är jag inte så het på tanken på extra hormoner i min kropp, men tyvärr så går det ju inte att skjuta upp mensen med metoder som spiral. Och helt ärligt, så om det går att undvika att det infaller precis under typ mullibordellen eller nåt liknande så tar jag alla chanser...

Bah, jag som tyckte jag hade mycket mer att säga. Tydligen inte. Tjipp o hej.

Lepoo.

Nåja :) Efter en lång helg full av motgångar och framgångar har jag landat i verkligheten igen, och ska försöka sammanfatta de senaste dagarna i text- och bildformat. Ursäkta redan nu, för att det helt säkert blir långt!

Det hela började dramatiskt med att jag satte mig på tåget i Vasa och i Riihimäki insåg att min väska blivit stulen. Jag hade lagt den i en väskställning och satt mig i bänken framför, och sedan sovit en bit av vägen och heller inte kontrollerat vem som rört sig bakom mig, för vem gör nu det?! Paniken slog till, och eftersom tåget skulle fortsätta mot Hesa och jag skulle byta tåg så sprang jag i panik till konduktörerna, som printade ut telefonnumret till hittegodstjänsten och sa att jag borde göra en brottsanmälan. Och där stod jag, tursamt nog med telefon och plånbok i axelväskan i gott förvar, men utan alla de grejor jag hade packat med mig inför helgen, såsom ficklampa, kniv, simdräkt, underkläder och en massa andra personliga grejor som jag skulle ha användning för efter resan...

Då satt jag mig vid väggen och grät lite, och så ringde jag en vän som gav mig en massa sympati, och undrade om jag inte kan köpa det jag behöver? Nå, jag ringde till kursansvarige och sa att jag antagligen inte kommer, och bestämde mig för att kolla med biljettförsäljningen ifall jag hinner till Villmanstrand med nåt senare tåg, för mitt förbindelsetåget hade hunnit gå i paniken. Jo, en timme senare gick nästa, och jag behövde inte betala för att jag missat tåget. Tack, snälla damen i kassan. Så for jag ut från stationen, hittade en Prisma, och rusade runt och köpte handduk, tandkräm, tandborste, strumpor, sportbh, trosor, ansiktsmönja och proteinpatukker och gick tillbaka till stationen. Ringde också pånytt till kursen och undrade om jag hinner då jag är i Villmanstrand 16.15 (registrering var 15-16.30). De sa att jo, jag hinner. Sen blev jag ännu uppringd och informerad om att jag blir upplockad vid stationen. Huh.

Jah, DET var den dramatiska inledningen på helgen. Jag är rätt förvånad över att jag inte bara helt enkelt gav upp och åkte hem igen, vilket ju nog var min första tanke och impuls. Fuck it, liksom. Men nog är jag ju jävligt nöjd över att jag inte for hem!

Alla foton är tagna av kursdeltagare och uppladdade på FB

Då jag kom fram fick jag alltså privat skjuts till leirikenttä av en premiärlöjtnant, och så fick jag direkt gå och hämta utrustning. Skor, väska, jacka, byxor, t-skjortor, tröja, whatnot. Massa grejor, och då lär det ju inte vara något mot hur det är i verkliga situationen då man rycker in... Vidare mot en annan byggnad där jag fick byta om, och tydligen var jag nu inte jättesen trots att jag nog kom i sista sekunden, för många bytta nog om än. Sedan samlades vi alla i en sal (Haha, Vöyrinsali! :D What?) och fick en hel del info om helgen. Sedan satte vi oss i en buss och for iväg mot skjutbanan, där hela helgens läger skulle äga rum.

Före uppvisningsmarschen

Jag tror jag får ta och förkorta, för annars tar det här hela veckan.
Nå, på hela helgens program stod bland annat skjutövningar, övningar i sluten ordning, första hjälpen, minering, ansiktsmaskering, uppsättning av tält, bastu, fältkyrka, marschuppvisning och så förstås matpauser och natt-eldvakt och sådär. Jag hörde till A-kompaniets (vi var två kompanier) andra pluton, grupp 3, och vi var bara tre personer plus vår gruppledare. Helt jättebra fiilis, och bra skolningar och ledare, även om jag nog hade förväntat mig lite mera strikthet och kuri. Och mera fysiskt arbete, och sämre "olosuhteet" (min svenska funkar lite dåligt för stunden), för vi rörde seriöst inte på oss just alls - vi fasiken åkte buss till skjutbanan från tältlägret och det kan inte ha varit mer än en halv kilometer bort - och även om vi sov i tält så var det ovanpå "knäckebröd" (träkilar), och med rinnande vatten och utehus 100 meter bort. Jag hade liksom förväntat mig fältkök och mitt-i-skogen och mera träning. Men nåja, av alla 60-70-deltagare var där nog rätt många över, säg nu, 40 år, som nog mest var där för fiilisen. En hel del blivande rekryter nog också :) En av tjejerna i min grupp rycker in i januari, t.ex.

Söndagslunch. Inte min bricka.

Ja, även om vi åt under tak och fick kaffe/te/kakao och kex/choklad/munk/bulle till varje måltid, så var nog inte den varma maten något att hänga i julgranen. Särskilt inte vegematen :P Vi var två vegetarianer, och vi suckade nog djupt under söndagslunchen... På fredan var det helt okej, pasta med sojafärs-sås med morot i. Lördagslunchen var i princip samma sak, med lite mer vatten i och mera makaroner, dvs. typ pastasoppa. Till middag var det egentligen precis samma som lunch, med lite sojafärs tillsatt. Pastan började smaka färdigtuggad, kan jag meddela. Och på söndan var det purésoppa. Jag kunde inte avgöra om det var potatispuré eller om de bara tagit den gamla maten och ännu puréat pastan, men det var svårt att få ner :P Men som vår plutonchef sa, är PV:s mat inte särskilt proteinrik. Förutom den varma maten fick vi bröd till alla måltider, och om man hade tur fanns det ost till vegena. Och sen trip och en massa sött. Bleh. Blir nog att ta med proteintillskott sen till hösten.

Bild: http://www.puolustusvoimat.fi/

Förutom maten var dock allting helt grymt bra ordnat. Till och med kipinäskiftena var en fröjd :) Jag som är van vid att sova i iskalla, genomblöta medeltidstält sov som en stock i de uppvärmda halvplutonstälten. Sen hade vi ju också grymt med utrymme, 6 pers i varje tält...
Skjutandet var till min stora förvåning APROLIGT :D Vi fick testa skjuta både med pistol (Glock) och stormgevär. Första övade vi med eko/ego (?)-vapen, och sedan for vi ut på banan. Vi började med pistolövning, och 5 skott. Nervöst var det, men då jag fick gå fram och kika på tavlan så hade jag fyra 10:or varav en i napakymppin, och en 9:a. "Noh, nehän meni ihan mihin piti", tyckte vår utbildare :) Sedan sköt vi 5 skott till, och det var ungefär samma resultat, skulle det nu varit 48/50 istället för 49/50). Sedan hade vi "tävlings"rundan, med 10 skott, och då gick det naturligtvis lite sämre, men ändå riktigt skapligt - tre 10:or, sex 9:or och en sjua, och ett "pirun hyvin ammuttu" av utbildaren. :)

Sedan hade vi då stg-skytte, och det bävade jag inför, för det gick bokstavligt åt pipsvängen då vi övade. Jag har ju rätt dålig syn, och särskilt knepigt blir det då man måste sikta med ett öga, eftersom jag är högerhänt men vänsterögd. Nå, vi övade nu enligt samma princip, och helt skit gick det nu sist och slutligen inte. Vi sköt 5+5+10 som med pistolerna, och alla skott hamnade åtminstone i tavlan utom ett i den sista omgången, och om jag minns rätt var alla de skotten utom ett innanför sexans område. Många åttor och nior ändå. Jag skyller mycket på adrenalinet från skotten omkring en, rekylen i axeln, och det faktum att vi sköt i hällregn. Vi hade regnjacka med, men inga byxor, och vi sköt i liggande ställning. Det. Var. Blött. Men skoj!

Annat som jag hamnade ut för var t.ex. att resa ett sissitält på 20 sekunder ;) Vi var 8 frivilliga som spelade lite teater för de inbjudna gästerna, och alltså kom inrusande med tält och kamin på order, dök in under tältduken och höll det spänt medan fältväbeln berättade om kursen, och fick eld i kamin med hjälp av en inoljad trasa, och sedan på 5 sekunder rev tältet och rusade in i skogen då det kom signal om att fienden närmade sig. Lite småfånigt, men samtidigt helt skoj :) Det lär ha hamnat på film också, och det var ett filmteam med hela helgen som borde göra en sammanfattning av lägret. Ska bli skoj att se..!

Vi hade också besök i utomhuskyrkan, och fick gå i bastun på lördag. JÄVLAR vad skönt det var. Solidariteten mellan deltagarna var också helt huippu, och mina tältkamrater lånade mig shampoo och klocka och allt möjligt utan att jag ens behövde be om det. Efter att kursen var slut fick jag också skjuts till Esbo med en tjej och sedan hjälp att hitta in till kampen av en annan medresenär. Några större problem med språket hade jag heller aldrig, vilket jag är supernöjd över. Flera gånger fick jag frågan om huruvida min familj är helt finsk eller varifrån mitt efternamn riktigt kom, men det är väl bara att vänta sig i södra Karelen, där folk seriöst kunde bättre ryska än svenska :)


Som sammanfattning så var det verkligen ett toppenveckoslut, och jag skulle rekommendera vem som helst att delta i nån av mpk:s kurser ifall det finns intresse och möjlighet. Själv har jag 315 dagar kvar tills Dagen D, och även om det gångna veckoslutet inte hade särskilt mycket med den verkliga militärupplevelsen att göra, så ser jag nog fram emot den kommande hösten mer än nånsin nu.

- 100 dagar

Idag har det gått exakt hundra morgnar sedan jag fick min inryckningsorder. 320 morgnar kvar. Fatta att det känns som om det var igår jag stod i hissen och hoppade av nervositet med SA:s kuvert i en skakande högerhand, och att det redan gått hundra morgnar. Knäppa tanke. Det kommer gå så förbannat fort, denhär väntetiden, att jag ju inte själv kommer inse det...

Idag fick en vän som tjänstgör i Dragsvik reda på vart hen hamnar efter g-perioden, och det blev tydligen skolans man av hen, precis som vi väl funderat på hemmaplan. En annan bekant tyckte "Gör allt du kan för att komma in på RUK. Det är värt det.", så det bekräftar ju mina egna planer och tankar. Inte för att jag nu gör upp planer i förväg, det är så lätt att bestämma sig för "Jo, nog ska jag..!" långt före man inser hur tungt det i verkligheten är.

Sedan on a different note så börjar helgens "Intti tutuksi naisille" närma sig. Om tre dygn ränner jag omkring i skogarna i sydöstra Finland och svettas och blir språkförbistrad. Vi ska hoppas det går vägen, jag är helt tillräckligt nervös över alla små faktorer var för sig. Ska börja ta och plocka fram allt jag borde ha med mig idag. Iiiihk.

Pilatesfreak

Hurra hurra, idag har jag äntligen kommit så "långt" i min träning att jag hunnit ikapp med Cassies pilates-youtube-kanal, till den grad att jag NU har gjort alla videon (104 stycken!) fram till den som var NY då jag började följa henne :) (The 1000 workout).  Då är ju inte alla heller träningsvideon, utan några handlar om annat, men åtminstone de äldre videona så är nog främst rena träningsvideon. Men på ett och drygt halvt år har jag i alla fall hunnit igenom många, och det finns mer än massor kvar än, och då gör ju Cassie fler videon hela tiden :) Utmaning, att hinna ikapp henne tills jag träder i tjänst? Kanske det :) Men då betalar jag ju för gymkort också, så jag ska inte glömma det.

Men jo, en helt jävla massa tid har iaf lagts på pilatesträning :)

331

Nedräkningen fortsätter, och jag hinner faktiskt med lite träning :) Då jag började jämföra med hur mycket träning jag orkade med förra hösten (typ 2 pass i veckan) så har jag ju nog gått framåt i alla fall :) Den här veckan har jag hunnit träna 3,5 timmar uppdelat i 5 pass, varav en timme är step och en timme pump. Heja mig! Dygnsrytmen är dock helt från reven, så det blir mest kvällsträning.

Imorgon ryker ännu en tagg.

Jag hade besök av en vän som är hemma på permission nu i helgen, fick höra en massa om vad som sker på brigaden och bli både avskräckt och mera taggad. Lärde mig att faneden tydligen svärs i Pampas för pampeserna, och att det är redan om en vecka. Sen bad jag om lov att få pröva lomajackan och baretten, och fick instruktioner i hur många fingrar det ska vara mellan mösskant och ögonbryn och hur dragkedslåsen ska svängas och jumalauta vad noga det ska vara :P Men det är väl militären for you, I suppose.

Så fick jag infomail från kursen jag ska på, om vad man ska ha med sig och allt möjligt. Iiih! Om två veckor är jag där, med viftande öron och skakande ben. Borde ta och kolla hur jag smidigast hittar till området, och om det är en faktisk praktisk möjlighet att jag skulle hinna besöka K före eller efter. Kanske vore det nu bara enklast att ta det vid nåt annat tillfälle, men vi ska nu se.

Woot.

"Hyvä Linn Wilhelmsson
Teidät on hyväksytty koulutukseen
Nimi: Intti tutuksi, naisille, numero: 0200 14 13010
Kurssin alku- ja loppuaika: 22.08.2014 - 24.08.2014"

Wheee! :) Knappa tre veckor kvar dit nu då. Men före det ska jag njuta av SEMESTERN! Sola och sova och läsa och gå på långpromenader och resa till Stockholm och tillbaka och bara göra ingenting och träffa vänner. Och svettas i sommarvärmen! Mycket tid att springa på gymmet nu också, även om det kanske inte lockar supermycket för stunden, men kvällarna är ju lite mer mänskliga, så ikväll ska jag försöka komma iväg på Step. Förra veckan var jag på Pump på måndan och HÄLLEDUD jag hade träningsverk ända till lördan. Nog märks det ju att muskelträningen börjat släpa efter. Nåja!

Idag är det för övrigt 4 veckor sedan mina bekanta i Drakan ryckte in, och halva G-perioden torde vara över. jag försöker hålla tiden i åtanke och känna efter, för nog fasiken är det ju en förbannat lång tid man är inne om man är där ett år :P

Hey jo, och jag fick hem en massa grejer från varusteleka här i veckan iom. att jag beställt saker till ett lajv, så nu äger jag en egen kniffelknaffel och en pannlampa ^^ Åtminstone pannlampan har jag hört att man ska ha sjukt mycket nytta av sedan då man är inne, så jag köpte en färdigt. Under det kommande året ska jag försöka hitta ett digitalt armbandsur åt mig också. Bilder visar jag sen nån gång då jag orkar, för jag har SEMESTER och gör inget jag inte vill idag ;)

Dagar till kurs: 25!

Efter lite velande bestämde jag mig för att anmäla mig till den där  kursen som går i Villmanstrand :) Eli "Intti tutuksi naisille", i slutet av augusti. Lite planer måste jag ju göra för min betalda semester, så varför inte. Kanske gör jag det till min tredje onewoman-journey, den här gången inom landets gränser..!

Foto från mpk:s sidor, tidigare års kurs

Så, till det är det bara 25 dagar kvar! Iiiihk :) Helt ny plats, en plats där jag helt garanterat får nytta av min halvdana finska, och där jag inte känner en pinne. Spännande! Såhär ser programmet för helgen ut (Och nej, en jaksa kääntää):

OHJELMA:
22.8.2014 (PE)

KLO 13.30 Johtajat ja kouluttajat saapuvat
KLO 15.00 Kurssilaiset saapuvat + varustaminen
Turvallisuusoppitunti
Moottorimarsii Taipalsaarelle
Maastoruokailu
Sulkeisharjoitus
Iltanuotio + egoaseharjoittelu

23.8.2014 (LA)

KLO 06.00 Herätys ja aamutoimet
Aamiainen
Lipunnosto
Sulkeisharjoittelu joukkueittain
Ammunnat alkavat (A-komppania aloittaa)
Koulutusta eri ohjelman mukaan
Ruokailu
Koulutusta eri ohjelman mukaan
Sotilaskoti paikalla
Ruokailu
Kenttähartaus
Iltapala
Sauna
Etsintäharjoitus

24.8.2014 (SU)
Klo 06.00 Herätys ja aamutoimet
Telttojen purku + majoitusalueen siivous
Aamiainen
Ryhmäkilpailu
Klo 11.00 Kutsuvieraat ja omaiset saapuvat
Sotilaskoti paikalla
Ruokailu
Marssiharjoitus
Ohimarssi ja lipunlasku
Paluumarssi Lappeenrantaan
Varusteiden luovutus ja palkintojenjako
Klo 18.30 Kotiutus

Så, en helt annan nedräkning nu då. För övrigt har jag gjort om min oanvända kam till "veckokam", och idag fick jag bryta bort en pigg, jääää :P jag skulle visat foto, men min kamerasladd är försvunnen och jag orkar inte kråta och föra över via laptoppen.

Sen har jag försökt samla lite jävlar anamma över helgen och bestämt mig för att nu får det vara nog med latande och gottande. Vettigt ätande så att jag nu i första hand får magen och huden och huvudet i skick, och i andra hand musklerna och konditionen. Ett år är en lång tid, men inte om jag bara skjuter upp allt för att det är för varmt, eller att jag inte hinner, eller orkar. Åtminstone imorse gick det bra, för jag kom mig iväg på första pump-passet sedan början av juni... Och efter helgen börjar semestern, så då ska jag åtminstone ha tid!

STJ: 347

Idag är det lika många dagar kvar tills jag rycker in, som det är dagar jag planerar att stanna inne. 347. Alternativen är 255 eller 165.

Bild: http://www.aamukampa.net/aamukampa_logo.jpg

Sen gick jag faktiskt och köpte en kam här i veckan, för att jag hade fått nån skit i håret som jag inte fick bort. Nu använder jag den bara inte så mycket (jag har inte gät kam eller borste på flera år), så jag funderar på att börja använda den som nedräknare :P Kanske jag kan räkna veckor, eller nåt?

Hyi hellettä

Hur det är tänkt att man ska hålla träningsmotivationen uppe i den här hettan förstår jag inte. Hur jag ändå kom mig för att orka igenom 30 minuter hemmapilates efter jobbet är ett ännu större mysterium :)

En grej som jag glömde skriva om igår var att jag ser så fram emot min "prepkurs", alltså kursen jag tänkt delta i som går i laihia i mitten/slutet av september. Nu blev dock så att jag var tvungen att avanmäla mig :/ Jag började se över schemat för min höst, och insåg att jag omöjligt kan önska tre helger i sträck ledigt från jobbet, och den här helgen var den minst viktiga, och den var den mittersta... de två andra gäller redan betalda spektakel, så de är liksom spikade. Men ja, så gick det med den saken i alla fall. Nu överväger jag att istället anmäla mig till nån av kurserna som går i augusti, men typ i andra ändan av landet, bara för att få lite action in i min semestertid :) Men om det blir av så lär ni höra om det :)

Sedan så kom jag mig iväg på en första ryggsäckspromenad igår, och det gick riktigt fint. Proppade ryggsäcken full med böcker, det blev Websters, alla min SoR och de engelska HP-böckerna jag äger, och det menade min våg att vore 8,2 kg. Inga enorma tyngder alltså, men om jag ska få det tyngre måste jag nu hitta på nåt knep, för den var seriöst proppfull... vattenflaskor? Bekväm ryggsäck har jag i varje fall, för jag fick mera varmt än ont i ryggen. Sen gick jag ju inte direkt långt heller, knappa 4 km bara, men jag ville mest pröva hur det var att gå med fullpackad rygga. Och visst kändes det att det var ryggmusklerna som bar en del, men inte så farligt. Sen är iofsig militärens packning flera gånger tyngre än 8 kilo :P

Bloggdiarré

Ni får ursäkta, jag lider för stunden av det motsatta problemet av att "inte blogga tillräckligt ofta". Mycket av tankarna just nu snurrar runt militärlivet, och då känns det bäst att ventilera det här, så inte andra får i nerverna av det på andra håll. Ja, och så såg jag om "Drakan"för typ femte gången här under min Danmarksvistelse. Snyggt gjord serie, jag rekommenderar verkligen.

Foto: http://res.cloudinary.com/kuva-api-production-eu-cld/image/upload/fl_keep_iptc/w_640,h_360,c_fill,g_faces/w_300/v1394203101/14-svyle-635225319733259c4d.jpg

Jag fick igår chansen att träffa en vän som ryckte in för 2 veckor sedan, och som varit hemma på permission. Han kom via mitt jobb och sa hej, och jag fick rufsa om det "nyklippta" håret och pröva lomaryggsäcken. Himla bekväm, ju. Som jag sa åt honom så är jag nog ganska jäkla avundsjuk att det är han och inte jag, samtidigt som jag nog är tacksam över att inte behöva springa omkring och svettas och stå i raka led i gassande solsken just nu, för jag lider helt tillräckligt mycket som det är i den här värmen. Men ja, jag fick också en inbjudan att komma och hälsa på till brigaden, och det var en inbjudan som jag glatt tackade ja till! Vi ska bara se när det blir av, kanske nån gång under semestern..? :) Skoj att få komma och se hur det ser ut där! Jag minns att jag var där på min äldre brors faned, men det enda jag minns var ärtsoppan, efterrätten, att han hamnat till skolan, och att det fanns några kvinnliga rekryter bland hans grupp.

Bild: http://is12.snstatic.fi/img/978/1288465391284.jpg

Bara solen skulle gå ner lite lägre tror jag att jag ska ta och pröva på min första promenad med ryggsäck - något jag funderat på att göra för att vänja mig vid att gå med packning. Nu har jag ju inte nån rinkka eller liknande, men lite tyngd får jag väl i min sportryggsäck åtminstone, och jag får väl börja mjukt :)

Loma?

II/14 har helt tydligt haft sin första loma här i dagarna, för alla kvinnliga rekryters bloggar har uppdaterats :) Spännande att läsa om folks första vecka och om livet på kasernen. Om nu nån skulle vara intresserad så hittar jag mina skribenter här, dvs på aamukampas forum. De två bekanta jag själv har som ryckte in för 2 veckor sedan har jag inte hunnit träffa personligen utan bara talat med via FB, men en av dem funderar tydligen på att bli en längre tid i armén, så vi får se om hen kanske t.o.m. är kvar på brigaden då jag anländer om ett knappt år...

Jag har ju förresten kommit hem jag med. Det är lite ovant att vakna av kattjamande och att inte kunna hitta folk att socialisera med bara genom att sticka ut huvudet genom ytterdörren, men månne jag inte hittar min plats i den här världen också.
Jag tog och mätte mig på min kroppsanalysvåg direkt från morgonen också, för att se hur illa den här "semestern" gått åt mina mått, och även om i princip alla värden gått "bakåt" så är det inte så stora förändringar att jag tänker oroa mig. Dessutom har jag kroppen i olag efter resan och dålig mage. Lite rutin i vardagen så är jag snart tillbaka på rätt spår!

Biceps

Om jag har läsare som inte klarar av kvinnlig kroppsbehåring
...så kan ni kukk er nånstans ;)

Hihi, titta, jag har muskler ^^
Fatta vad märkligt det är att se kroppen förändras på det viset. Att det liksom finns bitar av mig som inte fanns där förr. Eller tja, musklerna har väl alltid funnits där, men att de faktiskt syns? Whoooa :D
Om jag bara skulle ha samma kuri med alla muskelgrupper skulle jag ju snart vara i världens form :P Magmusklerna nästa? :)

(Och jag ber om ursäkt för alla smileys, jag skall bättra mig)

Verklighet

Om ett år är det jag som tvingas upp i sommarhettan och är en länk i en kedja, som inte själv väljer min vardag utan följer vad nån säger åt mig att göra. Såna tankar får mig att uppskatta det, att jag idag kunde välja att skippa morgonlenkkin och bara gå rakt i duschen :)

Om ett år

Det hela blev mitt i allt så verkligt. Jag följer en del kvinnliga (blivande) rekryters bloggar, och sen har jag två bekanta som rycker in idag, och tanken på att det om ett år är jag som packar ner det sista i väskan och beger mig söderut... det är lite överväldigande :) Samtidigt kan jag inte ljuga och påstå att jag inte ser fram emot det, för Gudarna hjälpe mig, det gör jag! Helt säkert kommer jag förklara mig själv sinnessjuk många gånger om än pga. det uttalandet, särskilt med tanke på alla de "skräckhistorier" som mina manliga vänner så vänligt kommer dragandes med hela tiden. Men just nu? Nej. Jag önskar nog lite att det var jag...

Men varför då då? Vad är det som lockar?
Jag vet inte riktigt. Det är väl åtminstone delvis den där längtan till ett helt annat liv. En annan typ av eskapism, kanske. Var i mitt vanliga liv lär jag mig bli skrikt åt, och att gå i raka led och att ladda gevär? Inte nånstans i mitt liv tror jag ju att det är saker jag kommer att få praktisk användning av (förutom eventuellt det där med att bli skrikt åt), men jag är ju en sån där mänska som vill GÖRA ALLT. Både i gymnasiet och nu på uni vill jag läsa allt; om jag följer planen för mitt kandidatår så kommer jag ha läst tillräckligt för att ha fem biämnen. På buffétserveringar känns det som ett slöseri med liv ifall jag inte får smaka lite av varenda rätt. Så jag vill uppleva det här, också, kanske delvis för att det är något som "kvinnor inte ska göra", och för att jag är en sån kärring mot strömmen. Och för att jag tror att det skulle styrka mig som mänska, eller som kvinna, eller nåt. Sällan i mitt liv har jag velat ta på mig den här typen av utmaning. Nu vill jag göra det, så därför gör jag det.

Sen har vi ju också detdär med att jag tycker det är urdumt att det ska vara obligatoriskt för män men inte för kvinnor, och lite av ett ställningstagande mot det, men det är nog inte en vägande orsak. Och vad om det blir krig, och du måste döda nån? Den frågan har jag redan hunnit få. Nå, för det första tror jag inte på att krig utövas på det viset mer, och skulle en sån situation uppstå så skulle EU eller nåt annat organ ställa sig emellan. Men skulle det komma till det så skulle jag känna mig otroligt skyldig ifall jag fick privilegiet att stanna hemma då många av mina manliga kamrater skulle skickas iväg - bara för att jag är kvinna. Nej, då är det väl precis lika jobbigt för mig, och jag tycker inte kromosomer ska ge mig en undanflykt.

Huhhu, stora tankar en måndag morgon.

STJ: 1 vuosi

Idag är det ett år tills jag rycker in. 365 dagar. Även om jag inte fattar det riktigt än så börjar praktikaliteter bli verklighet - såsom det att jag här i veckan insåg att jag kanske inte alls kan delta i nästa års Ropecon eftersom det är tyå 3 veckor efter att jag ryckt in, och jag inte vet om jag har permission eller inte. På samma vis insåg jag här att jag ska på bröllop 2 dar innan jag rycker in, och att jag därmed bara kan delta i "det ena bröllopet" (internationellt par som firar i två länder). Så, fastän det nu inte påverkar mig alls än, så börjar det göra det så småningom, för jag måste ju planera framtiden på nåt vis...

Jag är för övrigt tillbaka i DK nu, och staden jag befann mig i då jag började den här bloggen och tänkte en massa militärtankar. Jag har också försökt upprätthålla nån typ av träningsrutin, och har åtminstone 3 av 7 morgnar kommit mig upp på morgonlenkki, samt fått in lite smygmotion. Kosten går det väl sådär med, för jag tycker inte jag vill vara för strikt då jag är ute och reser, utan striktheten får börja sedan då jag är hemma igen.

Tja, nåt mer hade jag väl egentligen inte att säga.

Laihia, 28-29.9

Så anmälde jag mig trots allt, till en kurs som MPK ordnar i september. Jag velade lite, främst mellan plats och tid, för de ordnas lite överallt, men den som hade den mest passande tiden skulle varit i södra Karelen. Kanske nu int riktigt. Så, jag väntar nu på mitt bekräftelsemail ännu, men preliminärt så kommer jag i slutet av september att få en liten insikt i hur militärlivet skulle kunna te sig :) Saker som att få pröva utrustning och hantera olika typer av vapen, lite olika saker om kommunikation och transport och sådär. och så torde vi sova i vad-de-nu-heter-tält ute i skogen. Kursen är bara för kvinnor, och då specifikt för sådana som tänkt sig till frivillig militärtjänst. Det känns som en bra grej, för jag är nog mer än lovligt nervös för vissa delar, och det är kanske bra att få en absolut första wannabe-intro i lite mera avslappnad miljö. Sen går ju då allting förstås helt på finska på kursen, men det är ju ändå Laihia (= Österbotten), och jag vill mena att jag förstår flytande, så det ska nog gå bra. Utmana sig själv lite, typ.

Ikväll sticker jag förresten, tillbaka till staden där jag befann mig då jag startade den här bloggen. Det blir att återgå till hemmapilates, löprundor och påhittighetsträning i en par veckor nu då. Heja heja.

Matprat

Jag fick resultatet från min femdagars kostanalys idag, och i sammanfattad form lät det såhär:

• Jag äter regelbundet, vilket är bra
• Mina portionsstorlekar är okej och jag äter mig lagom mätt
• Mina kolhydrater kommer i huvudsak från bra källor
• Jag håller dock rätt ofta godisdagar inne i veckan också, då jag känner för det
• Jag får i mig bra protein, men mellanmålen är ibland lite proteinfattiga
• Jag får i mig bra fetter
• Antioxidant- och vitaminintaget är bra

Så att, generellt sett riktigt fint, förutom att jag skulle kunna hålla mig till lördagsgottande och äta lite mer proteinrika mellanmål när jag nu en gång försöker bygga muskler. Inget revolutionerande resultat alltså, och inget jag nu skulle betalat för, men då anser jag mig veta en hel del om kosthållning redan, så så...

Sen kan jag nämna att jag bytt upp mig i vågväg, och numera kan mäta fett- och muskelprocenten hemma :) Hittade en billig analysvåg för typ halva priset av vad en enda kroppsanalys skulle kostat på mitt gym, så jag slog till. Imorse låg mina siffror såhär:
BMI: 21,5 (Normalt, även om BMI är en överskattad mätmetod)
Fettprocent: 21,3 (Enligt min tabell "Bra")
Vattenprocent: 58,1 (Enligt min tabell "Bra")
Muskelprocent: 37,3 (Enligt min tabell "Normal").
Så, främst är jag nyfiken på att se åt vilket håll förändringen sker :)

och nej, gymaktiviteten är grymt låg för stunden.

STJ: 384

Det finns inte jättemycket att skriva om för stunden, därav bristen på inlägg. Jag misstänker ju att det kommer vara så ett tag, fram till nån gång nästa sommar då sista minuten-nerverna börjar infinna sig. Just nu är det mest vardag och lite träning och sådär. 20 dagar kvar för dem som rycker in nu i juli. Huhhu.

Jag hade ett tag funderat på ifall jag skulle anmäla mig till en kurs som går i oktober, "Sotilaan perustutkinto naisille", som ordnas i var det nu var, en helg. Jag har bara inte bestämt mig än. Det skulle kunna vara hur intressant som helst, men jag misstänker att min höst kan vara ganska full ändå. Det är kör och skola och jobb och rollspel och whatnot. Vi ska se, jag borde ta och se över kalendern oavsett. Just nu har jag fått överstökat alla måsten för våren och tidigsommarn, och har börjat ta mig an den kommande utlandsvistelsen. Vi får se hur det går med tränandet under de tre veckorna, jag ska nu försöka göra mitt bästa att fara ut och springa så mycket jag orkar, och försöka att inte halka efter alltför mycket vad gäller muskelkondis. Det är ju trots allt en kort tid.

Jag gick på mitt första ledda passa pilates på flera år idag, och det var nog hemskt lätt jämfört med de pass jag brukar köra vid datorn hemma. Men nå, trevligt att få känna sig duktig på nåt pass :) Gårdagens step var något av en besvikelse, det nya programmet är alldeles för lugnt och lågintensivt för min smak, och musiken var nu lite so-so. Men nåja, kanske jag får ge det en chans än. Imorgon tänkte jag försöka mig på ett pass core, det har jag inte gått på på år och dag. Man får passa på medan man är i landet och har tillgång till gymmet :3

NiceRun 2014

I våras blev jag övertalad av en arbetskompis att komma med på nicerun, som är ett motionsevenemang för kvinnor som ordnas varje år i olika ändor av landet, och det brukar ordnas ett lag via jobbet (och då blir det gratis). Det gick av stapeln idag, och OJ vad roligt jag hade! Jag hade som mål att springa hela rundan (4,8 km) utan att gå, och det klarade jag av rätt galant, jag hade t.o.m. rätt bra fart på! Efter 2 km började det tunna ut i ledet lite (det var 3000 deltagare), och utan att jag kände mig som om jag ansträngde mig sprang jag förbi mänska efter mänska bara genom att hålla farten. Runt 3 km började det bli lite trögt med andningen, men jag tror inte en enda person sprang förbi mig de sista tre kilometrarna, och jag torde ha varit i mål nånstans bland de bästa 200, kanske? Jag hörde inte riktigt på. Inte heller vet jag min exakta tid, för jag visste inte att det fanns en klocka vid målgången, men det borde ha varit kring 25 minuter. Det skulle betyda en medelhastighet på 11,5 km/h. Det är ju jättebra för en så lång sträcka! :D OJ vad jag känner mig stolt! Sådär, med tanke på att jag sprang förra coopern på 2500 meter på 12,5 km/h. Heja heja!

Jag tror minsann jag borde börja ta tid på nån löprunda, och springa den en gång i veckan.

Efteråt var det picknick med jobbkompisarna, fräsch hälsomat och juice och sådär. Överlag en jättetrevlig upplevelse! Även om jag tyckte det mest var genant att se på Scandinavian Hunks, och det inte för att jag på något vis är särskilt pryd eller hämmad av mig. Men nåja, underhållning om inte annat :P

STJ 397

Oho, heja mig som helt missade 400-dagars-strecket. Nåjåå, kanske det inte är så mycket att "fira" än då det fortfarande ligger på tresiffrigt och kommer göra det i nästan ett år än :P Men i alla fall en liten milstolpe på vägen, första gången hundratalssiffran gick ner, wheeeeee.

Gick på första step-passet i söndags, fy fasiken så roligt ^^ Och svettigt! Ska nog försöka gå på step en gång i veckan i fortsättningen, om inte annat så för att hålla humöret uppe :)
Igår gick jag också på min första Bodycombat-timme någonsin! Hade hört så mycket bra om det från fler vänner o bekanta, så hade nog lite för höga förhoppningar, för jag tyckte inte alls att det var särskilt roligt :P Visst, tungt och fartfyllt och man fick låtsas att man slog nån på käften, men musiken var nu halvmjeh och koreografin var på nåt vis så simpel men samtidigt onödigt invecklad, och naturligtvis var det ju bara första gången men jag hade svårt att hänga med :P Men det heter ju att man ska ge det några gånger, så månne jag nu int prövar igen. Kanske det finns instruktörer som passar mig bättre på WSC, för den här timmen var på damgymmet. Överlag tycker jag timmarna är bättre på Brändö.

Intressant att hitta nya muskler i axlarna och armarna också :) Dessutom kom jag på mig själv med att utan att nu helt ge upp kunna köra armhävningsdelen i slutet av passet igår, om än helt och hållet på knäna. Kanske det ligger nåt i detdär i att träna magen och bröstmusklerna för armhävningar?

Kostevaluering!

Woohoo, vet ni vad? :) Jag har vunnit en gratis kostevaluering från MyFitness! Jag deltog i en FB-tävling eftersom jag känner de två som äger företaget, och igår fick jag reda på att jag vunnit. Yay vad skoj! Det här har jag aldrig testat på förr, märkligt nog. Så, nu har jag fått en dagbok att fylla i med vad jag äter och när, och hur hungrig jag känner mig och en massa sånt. Så får jag sedan ordentlig feedback på huruvida jag äter bra med tanke på längd och vikt och träning och mål. Huippu! Det hade ju inte kunnat komma mera lägligt :D

WSC, here I come!

Idag aktiverades mitt nya gymkort, och jag har äntligen tillgång till stans bästa gym igen..! Wohoo! :D Idag tänkte jag därför fira det med att gå det första Step-passet på ett halvår. Jag ska också dalla omkring lite, och undersöka vad det riktigt finns på WSC som jag missat. Jag har nämligen aldrig vågat ta mig an något annat än ledda passa och typ löpband där, och platser med fria hantlar och/eller maskiner är i stort sett helt främmande för mig. Utom den där ena avdelningen som är endast för kvinnor, come to think of it. I vilket fall som helst ska jag snoka runt lite.

Sen har jag en ny motivationskälla: Jag är anmäld till lajvet Last Will, där jag ska spela en fighter, som alltså är en typ av gladiatorkämpe i en påhittad framtid där folk sålt sin frihet. Och öven om jag inte på riktigt kommer behöva slåss mot nån, förstås, så skulle det ju vara fint att "look the part", och kunna övningsfigtas inlajv med/mot tränaren. Så, jag tänkte att jag skulle gå mitt livs första Bodycombat-pass nån gång under inkommande vecka :) Få lite idéer och sådär.

Foto: Lastwill (Lajvföreningen Ursula)

Hevanuhe.

Resultat?

17.2, dvs. ungefär 3,5 månader sedan gjorde jag en kroppsanalys på gymmet. Det gjorde jag pånytt igår. Det viktigaste som framkom var att killen som mätte mig sist uppenbarligen svängt om mina muskel- och fettprocenter, för annars skulle jag ha gått ner i vikt och inre fettmängd, men samtidigt ner i muskelmassa något enormt, och upp i fettprocent lika enormt. Så, även om resultatet då man svänger om de gamla siffrorna visar på en trevlig trend, så är det lite Blä att utgångstalen var rätt mycket sunkigare än jag trott :P

Muskelmassa: Förr 24,3 %, nu 28,1 %
Fettprocent: Förr 36,4 %, nu 33 %
Visceralt fett: Förr 6, nu 4.

Så heja mig, även om jag enligt tabellen varit över medeltalet i fettprocent och först nu kommit ner i övre gränsen :P Men kanske man nu inte ska stirra sig blind på medeltal, sånt brukar gå dåligt. Och nästan 4 % ökning i muskelmassa betyder nästan 3 kg muskler mer! Jiisus!
Jag tror minsann jag måste testa det här pånytt nån gång till hösten :)

Uppdatering:
Alltså, jag blir lite knäpp. Birre på gymmet så nog att deras våg på nåt sätt mäter allt kroppsfett och inte bara underhudsfettet. Och det hoppas jag verkligen, för annars skulle jag vara "obese" enligt många skalor :P Nej vet ni vad, det här var nog en rätt värdelös undersökning.

Reklampaus: Blogilates

Om nån som läser (Vem läser?! Vivi, Jenna, Miika, Jo?) har kollat bakåt, så har den personen kanske råkat se ett inlägg som heter Pilates-inlägget. Det är iaf ett monsterinlägg som jag uppdaterar kontinuerligt vartefter jag betar av Cassey's träningsprogram, och jag tänkte lite bara för att peppa mig själv konstatera att jag idag har hunnit pröva på 60/190 av träningsvideona på hennes kanal :) Då är ju en hel del av dem också typ matprogram eller s.k. "challenges" som bara är en sång långa, men det är åtminstone en bit på vägen. Dessutom kommer det ju till nya hela tiden.

...Jah. Jag hade egentligen inget vettigt ärende, utan ville väl mest bara få konstatera att jag har tränat idag. Go me.

Aamukasoja

Min goda vän aamukasa meddelar att det idag är 409 morgnar kvar tills jag träder i tjänst. Det är åtminstone 11 dagar mindre än för... well, 11 dagar sedan. Månne inte den här tiden ska gå relativt fort ändå. Jag försökte sätta det i perspektiv, och det är på stort ungefär lika lång tid som det gick mellan det att jag fick reda på att jag sluppit på utbyte förra våren, och nu. Och det känns ju egentligen inte alls som det var länge sedan. Med ett sista kandidatår på kommande finns det väl nog en risk/chans för att tiden bara flyger förbi.

Roligt att märka hur "ryktet" sprider sig på jobbet också, och vem som ids fråga :) Hittills har jag haft många trevliga milidiskussioner med kollegor, säkerligen finns det många kvar än.

Vad mer ska jag nu babbla om? Tja, jag har insett att min brist armhävningsskills kanske beror på att jag överhuvudtaget inte tränar bröstmusklerna, så det är en grej jag tänkt satsa lite på inom den närmaste framtiden. Bööh. Mer än så hade jag tydligen inte att komma med idag.

Militär exakthet

Det här har ingenting med ingenting att göra, förutom att det var en bekant till en bekant som rycker in nu i sommar som postade länken på FB. Det har egentligen mycket mer att göra med min förtjusning för folk som klarar av att utföra rörelser i takt (typ truppgymnaster), än min förtjusning för det militära. Men what the hell. Jäkligt professionellt oavsett.

Utgångsläge

Livsdistraktion #1 just nu: TRÄNING!

Så kom jag mig för att officiellt kolla upp var jag ligger enligt militärens konditionstest. Det som testas, förutom Cooper, är armhävningar, jämfotahopp och situps.

Jag började med jämfotahopp, något jag inte pysslat med sedan konditionstestet i högstadiet. Jag sög i jämfotahopp redan då :P För dem som kanske inte är bekanta med fenomenet så ska man alltså hoppa framåt så långt man kan jämfota, utan sats, genom att böja på knäna, med armarna sträckta bakåt, och sedan svinga armarna uppåt och framåt medan man skjuter ifrån och hoppar så långt man kommer. Eftersom jag visste att jag inte skulle komma så långt så hoppade jag i mitt vardagsrum, och använde mig av ett måttband för sömnad, samt eltejp för startstrecket ;) Det bästa hoppet av tre räknas, och mina hopp blev 118,5 cm, 127 cm och 122 cm. Med ett bästa hopp på 127 hamnade jag på gränsen mellan 'heikko' och 'välttävä', vilket ändå var bättre än jag väntat mig. Rum för förbättring, utan vidare.

Vidare till situps. Så många man får gjorda under en minuts tid. I höstas stannade jag tydligen på 30 jämnt, så jag var förvånad över att jag idag var uppe i hela 41 stycken..! Sen igen har jag ju nog tränat betydligt mer aktivt gernerellt det senaste halvåret, än halvåret före hösten. Kan bero på att telefonen kanske var lite sen med alarmet efter en minut också. Oavsett, med ett resultat på 41 ligger jag vackert inom den övre gränsen av 'kiitettävä'-zonen. Whee!

Och sen armhävningarna... Nå, jag vet ärligt talat inte hur/om jag ska räkna, för jag har som sagt nog inte gjort en enda godkänd armhävning i mitt liv, to this day. På en minut kom jag nu upp i 7 stycken mycket bristfälliga armhävningar där jag svankade som en katt i uppåtrörelsen, och helt och hållet låg på golvet efter att ha sänkt ner överkroppen. Som det visade sig är 6 det absolut lägsta värdet som överhuvudtaget är med på listan i min kategori... :P Så, jag är mycket nöjd med att ens finnas med i schemat. Jag tror seriöst jag borde kolla upp min teknik med nån bekant som tränar på allvar, så jag får reda på var mitt problem ligger.

Så för stunden är mitt totala resultat (ergometritestet saknas, men det vet jag inte ens vad det är):
Heikko/välttävä (hopp)
Kiitettävä (situps)
Heikko (armhävningar)
Hyvä. (cooper)
...med andra ord mycket varierade resultat, men genomsnittligt sett helt okej. 1,94 poäng av möjliga 5, i genomsnitt.


Eftersom det är bra att ha något konkret att sikta på tänkte jag sätta upp lite halvseriösa mål för den här sommaren :) Före slutet av sommaren skulle jag hemskt gärna vilja ligga på följande nivå:
Jämfotahopp: 1,40 meter. 13 cm ska jag väl kunna förbättra mig med på en sommar, med tanke på att mycket säkert är teknik? Då skulle jag hamna inom gränsen för tyydyttävä.
Situps: 42 stycken. Det är en ökning med 1, och det ska väl vara möjligt? :P Här är jag mest osäker på huruvida mitt nuvarande testresultat är riktigt, så jag siktar på en blygsam förbättring, som skulle sätta mig inom erinoimainen-kategorin :)
Armhävningar: Nå, huvudmålet är väl att få EN ordentlig gjord, och sedan arbeta sig uppåt från botten. Men ifall siffran skulle kravla uppåt från nuvarande "halvdåliga 7" till "halvdåliga 9" så skulle det fortfarande vara i heikko-gruppen, men ändå i en ny ruta :P Allting är hemåt, helt enkelt.
Cooper: Jaa-a, hur mycket vågar man hoppas att man ska kunna utvecklas över en sommar? Jag vore egentligen ganska nöjd ifall jag stannade på nuvarande nivån, eller då eventuellt kunde öka med försiktiga 50 meter? Långtida målet är 2700/kiitettävä före inryckning, men 2550 efter sommaren vore lite fint :)
Isåfall skulle poängantalet ligga på 2,3 i genomsnitt (av 5).


Less talk, more work. Jag ska ut å spring ;)

Cooper-progress

Jag sprang mitt livs första coopertest i höstas, i Danmark, en tid efter att jag insett att jag tänkte söka in till militären. Det var i september, och då landade jag på ganska skapliga 2300 meter. Jag har en tid tänkt att jag borde testa igen, och nu här på morgonen kom jag mig iväg till Brändöplan för att se var jag ligger. TJO, 200 meter längre och rediga 2500 meter! Awesome! :D Och då tycker jag ju egentligen inte att jag tränat löpning. Men kanske syreupptagningsförmågan blivit bättre av att jag allmänt rör på mig mer, och säkerligen (förhoppningsvis?) har lite bättre muskelkondis idag än för ett halvår sedan. Oavsett, superroligt att märka framsteg! Det är inte något som sker ofta då det kommer till mig och träning :)

(Källa: Puolustusvoimien kuntotestaajan käsikirja. Det här är enligt "Sotilasnaiset ikäluokittain". Går man enligt siviilinaiset vore jag redan uppe i kiitettävä ^^)

Med 2500 meter har jag precis nått över gränsen från tyydyttävä till hyvä enligt min ålders- och könsgrupp. Heja! Medelhastigheten är då 12,5 km/h. Om jag nu ska våga drömma, och sätta upp lite peppmål, så vore det ju nog himla trevligt ifall jag kunde vara uppe i kiitettävä-gruppen innan jag rycker in, vilket skulle kräva ett resultat på 2700 meter. Det är väl inte helt otänkbart att jag ska kunna nå inom ett drygt år, är det? Jag tycker inte det! Och löpning är ju en grej som är lätt att träna, och något säger mig att jag kommer behöva make-a up for en del sämre resultat vad gäller konditionen :P

Nån dag här ska jag nog ta och mäta var jag ligger i situps, jämfotahopp och (Argh) armhävningar. But it is not this day!

Reaktioner och tankar

Eftersom det här nu sist och slutligen var en så stor grej för mig så ville jag gärna skylta lite om det (plus att jag nog talat om det med en hel del personer under vårens lopp), så jag lade upp en av bilderna här från bloggen på Facebook också. och det är lite skoj att läsa folks kommentarer :) Allt från en massa "Tufft!" och "Cool :D" till "nu är vi nog trygga" och Jobbarkompis/-mamma Kirsis "Linn!!!! Mitä ihmettä sä nyt olet tekemässä?" ^^

Den allmänna åsikten verkar vara att jag nog säkert komma göra bra ifrån mig, så det är ju betryggande och bekräftande..! Fast den är det väl som med mycket annat i mitt liv, de som har mindre snälla saker att säga, säger dem inte to my face.

Insåg också att jag har en, typ, vän till en vän eller avlägsen bekant som rycker in nu i juli i Dragsvik, så jag kan bombardera henne med frågor sedan om hur det är.
Nu är jag för trött för att skriva mer.

PAMahti, vihdoinkin!!!!

TITTA TITTA TITTA vad jag fick idag på posten! FUCKING ÄNTLIGEN!

Jag hann redan vara o kolla postlådan två gånger idag, och då jag för en halvtimme sedan eller så gick ner ett tredje varv (för det enda jag vet om postutdelningen i min byggnad är att den kommer före 16.00), så låg där ett kuvert från försvarsmakten! Jag sprang och hoppade hela vägen upp till tredje våningen, och visste inte vad jag skulle göra av mig själv. jag klarade inte av att öppna det right away, utan var tvungen att sprattla omkring lite i lägenheten och skratta hysteriskt, innan jag äntligen slog mig ner vid datorn och andäktigt sprättade upp kuvertet.

Så jaa-a, "Ni har beordrats i aktiv tjänst". Nylands brigad, II/15.
Tänään jäljellä siviilissä: 421.


HERREGUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUUD.
Mera intellektuella skriverier får man nog inte ur mig mer idag.

Angående träningen, igen

Jag förväntar mig att min träningsmotivation ska få ett ordentlig uppsving när den där satans lappen bara gitter uppenbara sig i mitt postfack. Förrän dess försöker jag fundera på vad jag borde fokusera på såhär nu när det ännu är ett drygt år kvar (antagligen) innan jag rycker in. Jag kommer ha underhyreskort till WSC/Ladyline i centrum ända till slutet av året med början i juni, och kommer med andra ord ha tillgång till Vasas bästa ledda gympass. Det riktigt kliar i fingrarna på mig på jag tänker på det! Såg nyss att mitt nuvarande gym byter schema till sommaren, och det såg verkligt trist ut, så jag är glad att jag fick den här möjligheten.

Antagligen skulle det vara en idé att börja träna upp korsettmusklerna redan nu, med tanke på att mångas ryggar kör ihop sig. På många ställen talar folk också om att det ska vara bra att gå långa promenader med tunga ryggsäckar, så det blir kanske aktuellt i nåt varv, för att vänja sig vid tung packning. Och sen vet jag ju med mig att åtminstone armhävningar är min värsta bane, och något som verkligen kommer att ta tid att få fason med. För nog skulle det ju vara skamligt ifall jag sedan på plats och ställe var den enda som låg där med näsan i golvet och inte får gjort en enda ynka armhävning...

Nåja.
Istället för att skriva om hur min träning setg ut under den gångna veckan tror jag att jag ska börja med veckoutmaningar istället: Under vecka 20 ska jag åtminstone 5 morgnar börja dagen med en tidig långpromenad. Upp till bevis!

Väntande.

Jag får i nerverna. Fler och fler på aamukampa får sin PAM, och jag och alla andra från Österbotten sitter som på nålar. och nu kom helgen emot. Gaaaaah. Nåja, nästa vecka är det 16.5 på fredag, så den kommer nästa vecka, eller så ringer jag till regionalbyrån och frågar vad de riktigt sysslar med.

Jag har aldrig tänkt att den här bloggen skulle behandla mitt personliga liv så mycket, men låtom oss nu säga som så i alla fall, att jag inte har tränat överhuvudtaget den här veckan, samtidigt som jag lyckats tappa närmare 3 kg. Energin har inte funnits någonstans, och jag har mest suttit inne vid datorn eller legat i sängen. Nu idag och igår har livslusten återhämtat sig av förklarliga skäl, och när den där arma inryckningsordern bara infinner sig så ska jag nog sätta upp ett ordentligt träningsprogram åt mig, nu då de sista kurserna i skolan börjar vara över och jag på riktigt har tid att ägna åt träning.

Pampampampammmmmmmmm

Aaaaah

Aaaah, en par tjejer från Satakunda har fått sina inryckningsordrar, varav åtminstone en som ska till Björneborg II/15.
Var är min?! Komsi, komsi!

Dedär med träningen

Till och med jag tröttnar på träningsbloggandet.

Den här veckan har jag inte tränat särdeles mycket because Jubileumsvecka med kören inklusive 2 dagar av krabbis (icke efterföljande sådana). Däremot har jag kollat min postlåda tre gånger om dan, i hopp om att min inryckningsorder skulle börja uppenbara sig... Inget än. Kanske nästa vecka?

Träning, vecka 17

Må: Länk till gymmet, armmuskelträning o ca. 20 min löpband
Ti: Ett pass LetsGo, 10 min löpband
On: 35 min HIIT för rumpa o Lår (iForm-dvd)
To: En kortare promenad
Fre: 25 min hemmapilates
Lö: Länk till o från gymmet (gymmade inte)
Sö: 1 morgonlänk, variant kortare

Sidu bara, jag hann iaf med något varje dag :) Fin rutin om inte annat, även om jag nog gärna skulle vilja få in lite längre pass. Men nåja.
Den här veckan lovar jag inte att jag hinner träna särskilt mycket, för jag har en massa uppträdande och officiella event med kören, och det kan bli knepigt att passa in träning. Om jag orkar ska jag försöka morgonträna. Ska kika på schemat nu och försöka sätta upp det så att jag skulle hinna.

För övrigt fattar jag inte hur det är meningen att jag ska klara av att vänta till 16.5 på min inkallelseorder (?). Jag blir knäpp! Jag vill veta nuuuuuu! Mest nervös är jag nog över att de inte skulle ta emot mig alls, men visst är detdär Björneborg-alternativet också ett nervositetsmoment...

Jämätrivia

Det där spelet blir tråkigt då man börjar kunna det. idag, efter 100 rätt på raken, orkade jag inte mer :P Dags att ta sig an marinens gradbeteckningar, då..!

Aamukampa

Redan i höstas råkade jag på Aamukampa, en sida med ett aktivt diskussionsforum. Under hösten. vintern o våren har jag hängt där en del och fått svar på mina frågor. Nu, då jag är så überpeppad på allt, så har jag suttit och läst igenom broschyren jag fick med mig hem, och har suttit och övat gradbeteckningar ;) Ja jag vet, men värre slöseri med tid finns det ju i världen. Typ 2048. Om inte annat så lär jag mig en massa titlar på finska :) Aamukampa har nämligen ett flashspel med vilket man kan öva gradbeteckningar... Här sist kom jag upp till 39 rätt :) Då har jag dock haft lite stöd av broschyren, för spelet har lite småfel emellanåt, och alla beteckningar finns inte med.

Enligt aamukampa borde folk ha fått lösenordet till marsmars-tjänsten (ett träningsprogram på nätet) vid uppbådet, men nåt sånt fick inte vi, så jag har också mailat marsmars, och fick snabbt svar att jag borde kontakta regionalbyrån, så det ska jag väl ta och göra. Inte för att jag nu nödvändigtvis tänker börja följa nån militär träning, men jag är nyfiken på hur det ser ut :)

Sen har jag beslutat mig för att avsluta mitt nuvarande gymmedlemskap i slutet av maj, för jag har hittat ett kort till WSC (Stans bästa gym enligt mig..!) att hyra från juni till december. Måste bara gå via gymmet nån dag och säga upp det före slutet av april. Inget illa om mitt nuvarande gym, men jag saknar nog faktiskt Lesmills timmar, såsom ordentlig pump, step, och attack. Plus att det skulle vara skoj med ett ställe som har lite mer ordentlig utrustning, och ett klientel som är lite mer i min åldersgrupp :P

Rapport om uppbådet

PHEW säger jag!

Det gick helt okej. Det gick snabbt! Och rätt lepot. Och relativt smärtfritt också 8)
Jag var på plats kring 10 före 9, och var väl bland den sista fjärdedelen av tjejer som dök upp. Bara tjejer var vi annars. In på regionalbyrån och vidare enligt instruktioner av de två soldattjejer som visade vägen. In i ett litet auditorium som liknande ett bombskydd, och så fick vi en del grundläggande information. Ungefär 10 minuter in fick vi 9 svenskspråkiga få till ett annat rum, och så kom det mera info, mest sånt som jag nog visste från förr, men man fick också möjlighet att fråga och sådär.
Så fyllde vi i ett papper med grundläggande info, typ adress, namn, ålder, små frågor. Efter det var det en 10-15 minuters paus där vi kunde ställa frågor av de två kvinnliga rekryterna, och om vi ville, pröva på stridsbälte och ryggsäck. Jag prövade bägge två, och även om ryggsäcken ju nog var tung så satt den ju nog jäkligt bekvämt åtminstone. Även om jag fick hjälp med att hiva den rätt, för det var lite trångt ;P Men helt bra info nog, om praktiska saker som mens och mat och träning och sånt.

Sedan var det att hastigt försöka få plats i kön långt fram, för då skulle vi till läkargranskning och uppbådsnämnd. Först läkargranskning, där det enda läkaren frågade i princip var ifall jag kom ihåg vad jag har för styrka på glasögonen, och jag svarade ärligt att jag inte minns (för exakta minns jag inte), och så var det bra så. En anmäkrning om att jag är närsynt bara, och så vidare ut för att köa pånytt. Stod en del och pratade med en trevlig tjej från Närpes (kanske?) som först fått A-papper, sedan E och slutligen stannade på B, som skulle söka till samma kontingent som mig. Hoppas lite på att hon ska komma in då, för hon verkade trevlig! Vi var annars ovanligt många svenskspråkiga, tydligen, för vanligtvis brukar det vara 3-5 pers och nu var vi alltså 9. Jännä. Där var t.o.m. en tjej jag kände vid namn, även om vi nu inte precis känner varandra. Men, hon kommer antagligen inte åka in om hon inte slipper nu till sommaren, så chansen är väl rätt liten att vi kommer tjänstgöra tillsammans.

Helt intressant att se hurdant folk där ändå var. Många med sidecut, många som gärna frågade och gärna började prata med en. Sådär, lite atypiskt finskt ;) Vid uppbådsnämnden kollade de sedan igenom ens papper och frågade vart och när man ville (man skulle ge två alternativ), varför man sökte, och kollade ens tjänstgöringsklass. Jag har hittills fått A-klass i allt trots synen, så jag är himla nöjd :) Klämde nu ur mig svar i de flesta frågorna, och tog lite på näsan av att de tyckte jag började vara i det äldre laget, men det stämmer nu sen igen också. Jag lade nu Dragsvik 215 som första alternativ, och Björneborg 215 som andra, eftersom jag inte slapp till ELSO. Majoren (?) frågade också ifall jag ville öva finskan, och jag sa att jo, det var nog en orsak till att jag sökt till ELSO.

Och sen var det färdigt :) Senast 16.5 får vi veta vart vi hamnar när, och med mig hem har jag nu "Beväringsinfo 2014", som jag iofsig redan läst igenom typ 4 gånger på nätet ;)

Så jaa-a! 20 dagars väntande kvar, sedan vet jag! Hoppas att de nu ens vill ha mig!

Uppbådsdagen

Åååååh, vad jag är nervös X)
Om nexakt en timme i skrivande sekund ska jag infinna mig på Österbottesn regionalbyrå för uppbåd. Eller urvalstillfälle, då. Jag har ingen aning om det bara kommer vara kvinnor på plats eller om det också kommer män idag, hur länge det kommer ta, vilket språk det kommer gå på, hur många vi blir, vad vi ska Göra... Iiiihk!

Jag har hört att vi ska få en massa information, att vi blir typ intervjuade, att vi ska få pröva stridsutrustning och... inte så mycket mer. Eventuellt nåt test..? Vi lär inte behöva prestera så mycket i varje fall.

Jag har en massa knäppa tankar i huvudet. Hur unga kommer de andra vara och kommer de se snett på mig som kan vara upp till 7 år äldre än de yngsta? Vad ska man sätta på för kläder till ett uppbåd? :P Tänk om de inte vill ha mig? Öööööööööööh.

Nåja, senare idag vet jag mera.